Sonja von Lochow är kundansvarig och analytiker på Verian, fd SIFO Kantar. Det är en organisation som under många år har medverkat med träffpunkt och evenemang på sin markplats under Almedalsveckan. Vi frågade henne hur de planerar in Almedalsveckan i sitt årshjul och fick tre toppentips för arrangörer som vi tar med oss in i 2024.
Ni utför medie- och opinionsundersökningar och är en av de arrangörer som använder Almedalsveckan på ett strategiskt sätt och med god framförhållning. Hur passar Almedalsveckan in i er strategi och Verians mål?
Att bygga broar mellan allmänheten och alla aktörer på den offentliga arenan är ju själva kärnan i vår verksamhet. Vi tar fram fakta om vad människor tycker, tänker, önskar och gör som underlag för bättre grundade beslut till dem som formar samhället. Då blir Almedalsveckan, och alla nordiska demokrativeckor, självklara mötesplatser för oss. Vi möter våra uppdragsgivare där, vi berättar vad som påverkar allmänhetens upplevelser, vi intervjuar dem som har makt att påverka.
Hur jobbar ni med Almedalsveckan över året?
Almedalsveckan ligger som en ständig följeslagare i våra tankar. Allt vi gör under året testas mot vad som kan vara relevant för våra besökare i tältet på Hamnplan. Väljaropinionen är ju självklar men också en färskvara, så det handlar mer om sånt som hur mediebilden påverkar allmänheten, hur specifika grupper upplever sin situation. Ett exempel nyss är det uppdrag vi gjorde för IQ-initiativet, om hur de som upplevt vuxnas fylla som barn, vill att vuxna förstår och agerar idag. Senast var vårt första seminarium, om glappet i klimatpolitiken och hur samhället kan vända ungas växande hopplöshet, som vi riggade tillsammans med Våra barns klimat, ett typiskt sådant uppslag som föddes under året.
Vad ger framförhållningen för praktiska fördelar?
Ett fullspäckat program med gott om tid kvar för finliret. Senast strök vi flera programpunkter som vi ville fila mer på eller spara. Lika viktigt som ett bra program är ju också tid för vårt team på plats att få lyssna in på andra seminarier, träffa sitt nätverk och fånga idéer. Då kan vi inte maxa programmet tidsmässigt.
Vad är dina tre bästa råd för arrangörer som vill bli bättre på sin framförhållning inför Almedalsveckan?
Så mycket i all kommunikation handlar ju om att känna sin mottagare, hålla i sina budskap och sedan byta perspektiv om och om igen för att bygga ny kunskap och relevans. Om vi ser Almedalsveckan som något av ett lackmustest för hur relevanta våra nyheter och aktiviteter ska vara under året, är det enkelt att hålla åran stadig. Med det resonemanget skulle mina tre råd vara tänk helhet i varje enskild aktivitet, känn din målgrupps behov och utmaningar, säkra relevansen för både ditt eget syfte och för dem du finns till för.
Planerar ni något speciellt inför sommarens Almedalsvecka?
2024 är mitt i mandatperioden och det gör väljaropinionen och partiernas läge mer intressant. Vi tar fram en ny Trakasseribarometer i samarbete med arbetsmarknadens parter under våren, den platsar tveklöst. Det får räcka som förhandstitt för nu.
Sedan längtar jag efter vår kvällsaktivitet, det är varmt, enkelt och otroligt trivsamt. Det är så ofta vi ser möjligheter att koppla ihop dem som kommer, utifrån gemensamma intressen eller utmaningar, samtidigt som vi har en riktigt bra kväll tillsammans. Vi bjuder in personer vi möter och de vi samarbetar med till en mötesplats på vår bakgård där vi bor under Almedalsveckan. Syftet är att träffas, knyta nya kontakter, föra samman personer som vi vet har samma utmaningar eller olika utmaningar på samma fråga. För att överbrygga de klyftor som finns. Det är avgörande med pålitliga fakta – men också i mötet med olika perspektiv där de viktigaste insikterna kommer. Vi lägger mycket kraft på att skapa dessa möten på vår bakgård, så att alla kan uppleva att de har någon att prata med.
